I det här inlägget tar vi en övergripande titt på fjärrvärmens olika delar, komponenter och historia.
Fjärrvärme som teknik har sitt ursprung i USA och Tyskland under slutet av 1800-talet. Då testades olika varianter av "fjärr-ånga" med blandade resultat. I Sverige gjordes försök i mindre skala på Sabbatsbergs sjukhus. Där började rummen värmas upp med en gemensam pannanläggning år 1878.
Sveriges första kommunala fjärrvärmesystem byggdes 1948 i Karlstad. Då försörjdes det lokala gjuteriet med el och värme från en närliggande ångkraftpanna. Två år senare, under vintern 1949/50 anslöts sju bostadshus med totalt 120 lägenheter till systemet och det första fjärrvärmenät var fött.
Källa: Energiföretagen Sverige
Fjärrvärmens grundtanke är att ersätta individuella värmekällor med en gemensam, ett värmeverk eller kraftvärmeverk. Via ett markförlagt rörsystem distribueras sedan värmen till konsumenten. Det avsvalnade vattnet leds sedan tillbaka till verket för att hettas upp igen.
Ett fjärrvärmenät består i stora drag av två sidor, primär- och sekundärsidan. På primärsidan hittar vi kraftvärmeverket och distributionsnätet, vilka leder fram till fjärrvärmecentralen ute hos konsumenten.
Efter centralen tar sekundärsidan vid och förser konsumenten med värme. Dessa två sidor kopplas aldrig ihop direkt på grund av det väsentligt högre trycket hos primärsidan.
På bilden kan du se hur det hela hänger ihop:
Idag används prefabricerade rör med svetsanslutning. Mediaröret av stål med isolering av polyuretan-skum. Utanför isoleringen finns ett mantelrör i plast (polyeten) för att skydda mot fukt och angrepp från skadedjur. I isoleringen kan en larmtråd, bestående av en oisolerad metalltråd, läggas för att underlätta lokalisering av fukt till följd av läckage.
Tidigare användes betong- och eternitkulvert, vilka nu sakta men säkert byggs bort.
Den primära delen av fjärrvärmenätet dimensioneras för 120°C med tryckklass PN16-25. I det normala driftfallet håller vattnet mellan 80-100°C med ett tryck på 8-10 bar.
Ventiler
I fjärrvärmenätet sitter också ventiler av olika slag monterade, för att sköta avstängning och sektionering vid planerade arbeten och läckage. I Sverige är kulventilen den mest förekommande ventiltypen i fjärrvärmenätet, även om det också används vridspjäll. Oavsett ventiltyp är det alltid svetsanslutning.
De markförlagda ventilerna regleras av standarder kallade P-Märkning och EN 488. Dessa är inte lagkrav, men idag allmän praxis bland Svenska fjärrvärmebolag och ventilleverantörer.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
Ok