P-märke och EN 488 för fjärrvärme
Hur fungerar en vridspjällsventil?
I det här inlägget tar vi en övergripande titt på fjärrvärmens olika delar, komponenter och historia.
Fjärrvärmens historia i Sverige
Fjärrvärme som teknik har sitt ursprung i USA och Tyskland under slutet av 1800-talet. Då testades olika varianter av "fjärr-ånga" med blandade resultat. I Sverige gjordes försök i mindre skala på Sabbatsbergs sjukhus. Där började rummen värmas upp med en gemensam pannanläggning år 1878.
Sveriges första kommunala fjärrvärmesystem byggdes 1948 i Karlstad. Då försörjdes det lokala gjuteriet med el och värme från en närliggande ångkraftpanna. Två år senare, under vintern 1949/50 anslöts sju bostadshus med totalt 120 lägenheter till systemet och det första fjärrvärmenät var fött.
Källa: Energiföretagen Sverige
1800-talet
System med ånga byggs i USA och Tyskland.1948
Sveriges första "fjärrvärmesystem" tas i bruk.60-talet
Försäljningen av fjärrvärme fördubblas och når 10 TWh per år.70-talet
Oljekrisen skyndar på utrullningen av fjärrvärme som ett miljövänligt och effektivt alternativ för uppvärmning.80-talet
Försäljningen fördubblas åter en gång. 1985 levererar de Svenska fjärrvärmeföretagen 35 TWh per år.90-talet
Fjärrvärmen tar snabba kliv framåt och finns i slutet av 90-talet i 270 av 290 kommuner, med nära 90% av marknaden för flerbostadshus.00-talet
Kraftvärmeverken moderniseras i snabb takt och fossila drivmedel ersätts med biobränslen, för att idag stå för nära nog all ordinarie produktion. Detta har minskat fjärrvärmens utsläpp ordentligt. Endast vid köldknäppar används vid en del verk oljepannor som komplement.
Fjärrvärmens beståndsdelar
Fjärrvärmens grundtanke är att ersätta individuella värmekällor med en gemensam, ett värmeverk eller kraftvärmeverk. Via ett markförlagt rörsystem distribueras sedan värmen till konsumenten. Det avsvalnade vattnet leds sedan tillbaka till verket för att hettas upp igen.
Ett fjärrvärmenät består i stora drag av två sidor, primär- och sekundärsidan. På primärsidan hittar vi kraftvärmeverket och distributionsnätet, vilka leder fram till fjärrvärmecentralen ute hos konsumenten.
Efter centralen tar sekundärsidan vid och förser konsumenten med värme. Dessa två sidor kopplas aldrig ihop direkt på grund av det väsentligt högre trycket hos primärsidan.
På bilden kan du se hur det hela hänger ihop:
Rör i fjärrvärmenätet
Idag används prefabricerade rör med svetsanslutning. Mediaröret av stål med isolering av polyuretan-skum. Utanför isoleringen finns ett mantelrör i plast (polyeten) för att skydda mot fukt och angrepp från skadedjur. I isoleringen kan en larmtråd, bestående av en oisolerad metalltråd, läggas för att underlätta lokalisering av fukt till följd av läckage.
Isolerade fjärrvärmerör.
Tidigare användes betong- och eternitkulvert, vilka nu sakta men säkert byggs bort.
Kulvert av betong för fjärrvärme.
Kulvert av eternit för fjärrvärme.
Tekniska förutsättningar & Ventiler
Den primära delen av fjärrvärmenätet dimensioneras för 120°C med tryckklass PN16-25. I det normala driftfallet håller vattnet mellan 80-100°C med ett tryck på 8-10 bar.
Ventiler
I fjärrvärmenätet sitter också ventiler av olika slag monterade, för att sköta avstängning och sektionering vid planerade arbeten och läckage. I Sverige är kulventilen den mest förekommande ventiltypen i fjärrvärmenätet, även om det också används vridspjäll. Oavsett ventiltyp är det alltid svetsanslutning.
De markförlagda ventilerna regleras av standarder kallade P-Märkning och EN 488. Dessa är inte lagkrav, men idag allmän praxis bland Svenska fjärrvärmebolag och ventilleverantörer.
